Idag har jag varit ute på en långrunda på Kjarni tillsammans med Rebecka & Moa med vagnen. Båda hästarna var pigga och glada vilket gjorde att vi travade och galopperade så snart det fanns möjlighet. Det har tagit mig lite tid att lära känna Kjarni, men nu när jag känner honom och vet hur hans lynne är så kan jag också ställa mer krav som att hålla galoppen till exempel. Vi red rundan runt bäcken och jag fick testa att rida i bäcken med Kjarni. Jag var lite feg och red inte så långt bort innan jag vände, men sen travade vi i bäcken på vägen tillbaka och vilket steg han fick då! Det var som att rida en storhäst! Härligt!

På vägen hem så tog vi en avstickare upp mot ett gärde där det gick att galoppera hela vägen upp och sedan vända och galoppera tillbaka. På den vägen bjöd Kjarni verkligen på sig och jag såg senare på Runkeepern att vi galopperat i 27 km i timman. Jag vet inte, men jag misstänker att det är det snabbaste vi galopperat för det kändes då så i alla fall. Han var som ett streck och jag klämde med benen för att hålla balansen! Härligt! Det är roligt att rida honom när han är pigg och glad, men också gör att han blir lite extra uppmärksam. Han blev på ett ställe rädd för en familj med två hundar och höll på att backa in i Moa och eltråden bakom rumpan. Tur som var så hände inte det, för då hade det blivit lite farligt eftersom det var ganska trångt där vi gick just då (en väg mellan två stängslade hagar). Hela turen slutade på 1,3 mil och vi var ute strax över 2 timmar. Härligt, man blir så lycklig av att hålla på med hästar!

Ridturen avslutades med att jag med skrapan drog av mängder av lös päls, just nu är han som en hårig liten pälsboll. Man kan aldrig skrapa tillräckligt med päls, jag blir till min misströstan aldrig helt klar med honom!

Kjarni slappar i hagen med kompisen Dimma

…för idag är Kjarnis födelsedag! Den 19-årige lille gubben blev grattat med en rejäl tur på sin favoritrunda, 7 kilometer och sen en spann med lite morötter i. Idag hade vi med oss Mumma ut och hon hade nog gärna ätit upp alla morötter själv, men fick bara 4 små slantar. Hon börjar bli riktigt duktig på att gå fot på höger sida av hästen, hon får en hundmatspärla då och då som belöning och efter det håller hon kontakten jättefint! Vi mötte två hundar utan problem, duktig liten kicka!

Idag red vi en ny runda som vi fått berättat för oss, typ så här: ”..när du ridit runt bommen så tar du första vägen höger, sen höger igen upp på vägen i skogen och sedan vänster. När du kommer till en bro ska du inte gå över den, utan ta höger längs med ån. Sen följer du vägen till du kommer till den steniga backen, då tar du vänster…” Fattar ni att jag var lite nervös för att rida fel? Det hade jag inte behövt, för Kjarni berättade när det blev fel. Jag råkade rida över bron och då sa han med bestämd röst:

-Jag tror vi går tillbaka igen va? och sen knallade han helt sonika tillbaka över bron och svängde vänster in i ett buskage och vidare utmed ån. Han passade även på att äta lite gräs när jag ouppmärksamt satt och tänkte på hur det var att vara ”vilse”. Det var en riktigt fin liten runda som avslutades med två (för oss) långa ruschgalopper där pudeln sprang så tungan hängde ut.

Morsan, är du helt säker på att vi ska ge HÄSTEN de här goda morotsbitarna? Jag känner mig allt lite sugen själv ja…

Nu är pudeln trött, hon ligger i sängen och sover med magen full av kvällsmat, och jag är seg i låren och lugn i själen. Man kan inte säga annat än att det är underbara tider just nu? Jag var inte klar i stallet förrän strax innan nio och det kändes så skönt. Jag borstade länge och noggrannt på Kjarni som fick gå i gräset och beta. Ser ni vad välborstad hans svans är?

Tanken var egentligen att jag skulle ridit en ny väg som Rebecka beskrivit för mig, men sen blev jag lite sen iväg hemifrån och hängde på R och I när de löshoppade sina hästar. Kjarni var lite seg förra gången vi gjorde det och jag trodde inte han tyckte det var så skoj, men denna gången i sällskap med sin islandstjej så var det andra puckar! Det rejsades hejvilt och han tog hindren hellre än bra, men med god vilja. Han kommer nog aldrig bli någon hoppstjärna, men han verkar gilla det i alla fall!

Alla bilder är tagna av Rebecka