Mia Törnblom-självklara saker som måste sägas

Då och då så bjuder jobbet oss på en liten inspirationskick och igår var Mia Törnblom bokad på Biostaden mitt i stan. Det kändes väldigt konstigt att sitta där med sitt godis och sin dricka och bara titta på en liten människa längst fram. Ingen film, inget mäktigt ljud och ingen dimmad belysning.

Eller liten och liten människa… Mia är ju en person som tar rätt så stor plats. Hon är yvig, energisk och stundtals hysterisk i sitt scenspråk. Jag vet en del som inte gillar henne och jag kan förstå vilka delar det är. Jag pratade med en kille som tyckte det var för mycket flams och trams, att allt bara gick ut på att vara så där hysteriskt rolig och skojig. Jag förstår vad han menar.

Men jag tyckte ändå att det var väldigt bra. Hon träffade mig så klockrent så många gånger, så jag kunde inte låta bli att skratta och känna igen mig. Det första och bästa hon gjorde var att förklara skillnaden mellan självföretroende (samma sak som att göra, tron till att få saker gjorda) samt självkänsla (en medvetenhet om det egna jagets värde, att vara). Bara det ställde massor av frågetecken till rätta. Det är ju dålig självkänsla jag har, inte självförtroende. Jag får massor gjort, men vågar inte vara. Skönt.

Problemet är när vi blandar ihop självförtroende och självkänsla, när vi tror att vi är det vi gör

Hon är speciell Mia och jag tror det är det som gjorde att jag fick med mig så mycket därifrån. Hon hängde upp sakerna på stundtals VÄLDIGT energifyllda förklaringar, men hon gjorde det på ett vardagligt och lätt sätt som gjorde att jag hängde med.

För er som är nyfikna på vad innehållet var så tycker jag denna korta artikeln sammanfattar innehållet väldigt bra: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article11771057.ab

Det jag kommer ta med mig i livet som jag ska jobba på är att våga säga till mig själv att jag är bra som jag är. Mitt fokus måste flyttas ännu mer från prestation till värde i att vara. Vi gjorde en övning där vi slöt ögonen och skulle tänka på två bra saker med oss själva. Jag tänkte på ”energi” samt ”ödmjukhet”. Jag såg visuellt framför mig hur jag var hemma när jag såg dessa ord, förmodligen för jag känner mig trygg hemma. När Mia bad oss öppna ögonen och berätta för vår stolsgranne vilka två ord vi hade valt, så ilade känslan av skam genom kroppen på mig. ”Fan, varför valde jag ödmjuk, varför tog jag inte snäll… Fan, fan, fan..” Man kan ju liksom inte kalla sig själv för ödmjuk, det är ju skryt? Eller…? (i vilket fall så hade min stolsgranne samma problem som jag, han tyckte det var precis lika jobbigt).

En annan sak jag ska göra mycket mer är att styra vad jag ska lägga min energi på. Jag har mycket energi, men jag är världsbäst på att slösa den på fel saker. Jag är jätteduktig på att gå och älta saker eller att reta mig på saker jag inte kan påverka. Det är något jag ska ändra på framöver, jag ska fundera över om det är värt att lägga energi på. Det kommer förmodligen inte vara det om jag måste tänka på det!

För er som är mer nyfikna på Mia så finns lite intressanta länkar här:

http://www.mtgruppen.com/personal/mia-tornblom

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mia_T%C3%B6rnblom

http://www.youtube.com/watch?v=RQc1C8HjoI8

Att vara nördig

Idag var det dags för måndagsgruppen. Det är tävlingslydnadsgruppen som jag gått i länge nu, dom tjejerna som jag tycker så mycket om. Kursen började med att vi kom att prata om vikt och att gå ned i vikt och hur man skulle kunna göra det. Lottis undrade vad hon skulle ha för mål för att gå ned i vikt och vad som skulle hända om hon inte gjorde det. ”Kommer jag få ett straff då?” frågade hon oss andra. ”Näe, så tränar inte vi” sa vi tillsammans i kör. ”Vi tränar med omvänt lockande, vi kommer locka dig med kakor och bullar och du får träna dig på att stå emot”. Det är ett oerhört nördigt uttalande och jag bara älskar det.

Överlag så älskar jag att vara nördig. På jobbet är jag extremt nördig, jag slänger mig med coola uttryck såsom ”uppdateringen smällde”, ”det är en feature” (när något i koden inte riktigt fungerar som det ska…) och tycker jag är världsbäst när jag fått till någon riktigt invecklad inner join-SQL. Det bästa är att de jag jobbar med är likadana. När jag hör oss hålla på så tänker jag att om någon utanför vårt yrkesområde skulle höra oss så skulle dom tycka vi var waackos. Gone. Stupidos.

Inom hunderiet så har jag alltid varit och är jag fortfarande väldigt nördig. Jag älskar att grotta ned mig i detaljer och fundera i långa, djupa kedjor om varför min hund gjorde si och inte så när jag la godisen till höger istället för vänster. Det allra bästa är att på min kurs så går det också nördar. Såna som gillar samma saker som jag. Som kan fundera i evigheter på hur de ska få sin hund att hålla ytterligare lite bättre ögonkontakt vid svåra störningar. Eller som tränar på att gå fot, UTAN hund!

Är det inte underbart att få känna passion och engagemang för olika intressen i livet och att få känna att man får utveckla sig långt inom dem? Jag är lyckligt lottad att få göra det både i arbetslivet och på min fritid. Lucky me! :)

Föreläsning för Lars Fält

Igår så var jag och Jonas inbjudna på en föreläsning för Lars Fält och precis som jag trodde så var det väldigt intressant. Jag glömde tyvärr anteckningsblock eftersom jag åkte direkt från jobbet, men snappade upp en del ändå.

Det var väldigt intressant, som vanligt så blir jag oerhört imponerad av människor som har stor insikt och kunskap i ett ämne. När man ser Lars första gången så tänker man på en liten tomte, en äldre man med lite mage och massor av hår, ögonbryn och skägg och man ställer sig frågan vem denna filur egentligen är. Men sen stryker han handen över skägget och börjar att prata…

 

Bilden är lånad från Days Of Our Lives

Lars pratade mycket om olika sorters ledarskap, auktoritärt ledarskap och dynamiskt ledarskap som exempel. Auktoritärt ledarskap är det som normalt sett är det som lärs ut på brukshundklubbar när man skall förklara ledarskapsteorin. Auktoritärt ledarskap innebär att man har en hierarkisk uppbyggnad av familjen där man har ett alfapar och där resten av flocken hela tiden försöker klättra i rang. Flocken styrs av dominans och konkurrens.

Ett annat sätt är att se ett dynamiskt ledarskap där alla i flocken har en given plats utifrån individens olika färdigheter. Han tog ett exempel på en vargflock uppe i Bergslagen där vargforskarna sett en unghane som förmodligen blivit skottskadad och därför var hemma med valparna när de andra i flocken var ute och jagade. Mot alla odds så var han precis lika rund och trind om magen som de andra vargarna, trots att han var skadad och egentligen skulle vara en belastning för flocken. Lars menar att detta är ett exempel på en dynamisk flock där alla har olika roller och bidrar med olika kompetenser inom flocken, precis som i ett företag med olika kompetenser inom olika roller. Alla kan inte vara IT-proffs, någon måste kunnat ekonomi och HR också exempelvis.

Han pratade om mycket saker och han tog även upp frågan: ”Tycker din hund om att lyda?” Det är en väldigt intressant frågeställning och det spontana svaret är ju ”nej”. Hunden tycker inte om att lyda för bara för att, däremot så kan det ge andra fördelar som gör att den faktiskt gör det (belöningar, undvika korrigeringar). Det är ju egentligen en gammal föreställning om att hunden lyder mig för att den tycker om det.

Generellt så ger han bara ”sanning på sanning” och allt vet man egentligen. Det är inget som känns konstlat eller tillgjort utan allt är väldigt självklart och när man hör honom så slås man av tanken att hundägare krånglar många gånger till saker så hemskt. Gå på känsla och försök inte dominera och trycka ned så kommer man långt!

Virus på datorn är inget roligt

Nu var det längesedan jag bloggade, har faktiskt saknat det lite tro det eller ej. Jag har haft problem med en trojan som hackat sig in här på Pudlarna och ställt till med problem. Det skall förhoppningsvis vara fixat med hjälp av lite lösenordsbyte på FTP:n.

Just nu så ligger jag i soffan och skriver på vår nya dator, eftersom jag hade problem med virus på min jobbdator så valde vi att köpa en privat dator för att skilja på jobb och privatsaker. Det känns väldigt bra och jag är än så länge nöjd med den. Skönt att kunna ha alla privatsaker på samma ställe.

Hundträning brukar ju denna blogg handla om. Det gör den nog fortfarande, men i lite mindre skala. Precis som jag skrev så behöver jag vila min höft för att komma till rätta med den och därför är all agilityträning avblåst. Rätt så skönt faktiskt, det är mer regel än undantag att blir träningstrött när hösten kommer. Jag och Mumma tränar lite lydnad då och då nu och det går bra. Hon har börjat att plocka upp apporten och det är SÅÅ roligt, vi har ju haft stora problem med just apporten så det är härligt när det släpper.

På torsdag så är det sista gången på min och Linns agilitykurs och det är skönt. Det är himla utvecklande och roligt att ha kurs men det kräver en del av en. Särskilt eftersom jag gärna vill göra ett bra jobb och ge mina deltagare en ordentligt utbildning med bra kursmaterial och innehåll. Som sagt så är det skoj, men krävande. Det ska bli skönt med lite ledigt nu!

Nu skall jag kika på lite The Hills. Får se om jag återkommer senare!