Med tårar som rinner längs kinderna…

…så lyssnar jag på dagens sommarpratare Kristian Gidlund och alla möjliga känslor rinner genom min kropp. Det är svårt att beskriva alla de känslor som far genom kroppen när han pratar om sin inte allt för långt framstående död, om hur han planerar och rensar och förbereder sig för slutet. Om hur han lever med den ständiga ångesten över att inte få leva klart sitt liv och om oron över hur hans föräldrar ska klara av att begrava sin egen son.

Det är svårt att ta in hur man orkar och klarar att leva med insikten om att man kommer dö inom kort. Det berör mig på ett djupt plan och det får mig att tänka på det som är viktigt. Jag tänker redan mycket på det idag och de tankarna stärks när jag lyssnar på Kristian. Varje dag jobbar jag med att tänka och leva i nuet, att göra och uppleva saker som de är här och nu. Många gånger misslyckas jag och jag känner hela tiden möjligheter att förbättras, det finns alltid utrymme att tillbringa mer tid i mitt psykiska och fysiska hem och mindre tid på det plastiga Internet med sin vackra yta och sitt tomma inre. Det gäller att ta vara på tiden för den är inte för evig!

Hur lever man på riktigt då? Ja, för mig är det att vara i stunden oavsett vad det gäller . Idag innebar det att lyssna på Kristian medan jag rensade i vårt stökiga kök, att äta fil och hemmagjord müsli sittande ensam funderandes i köket och att ta en kvällspromenad med min hund utan varken hindrande koppel eller störande podcast i öronen. Att kommunicera med en liten hund med små rörelser och kunna glädjas åt det vackra i att kunna samarbeta med en varelse av en helt annat art och känna en sånt starkt band till varandra. Att ge en vink med ena hand eller ett litet ljud för att få en blick eller en förflyttning tillbaka, fantastiskt!

Det handlar om att leva nu, inte sen, och att uppskatta det man får i livet! Det finns inget förbud att fundera varesig på gårdagen eller framtiden, men det får inte vara på bekostnad av nuet. Om man inte kan uppleva nuet så kommer man ju inte heller få med sig några minnen framåt i livet. När jag ser tillbaka på livet så tänker jag att jag många gånger kämpat så febrilt över att uppleva livet så jag missat det helt, minnena blev bara en lång rad avklarade aktiviteter. Schemat har varit så späckat så jag har inte hunnit känna efter, stanna upp och uppskatta det som bjuds dig just nu är mitt råd!

Som sagt, njut av livet under tiden det pågår! :)

 

2 thoughts on “Med tårar som rinner längs kinderna…

  1. Barbro says:

    Så sant,Linda. Jag har följt Kristians blogg, sedan länge. Den är otroligt sorgsen och tänkvärd! Lyssnade också på hans sommarprat.

  2. Emschen says:

    Så sant så sant. Jag försöker också tänka så, att leva här och nu – att njuta av det jag har nu. Det är inte alltid så lätt men det går.

    Kram på dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *