Rädsla för att det ska bli sämre (Vecka 39, 38+2)

Tack för alla era kommentarer, både här via bloggen, SMS och IRL! De värmer och bekräftar, det känns väldigt bra!

Det är säkert som ni säger en kombination av nervositet, hormonhalter och min alltid inneboende rädsla för att mitt liv ska bli sämre än vad det är just nu. Det är något som har följt mig genom livet och min farhåga har ALDRIG slagit in. Hittills så har mitt liv bara blivit bättre och bättre och bättre och så bra som det är nu har det aldrig varit tidigare.

Ändå så är jag så himla rädd nu att jag ska ångra mig. Men det är klart att det låter inte så himla attraktivt med sömnbrist, blödande bröstvårtor, att inte kunna styra sitt eget liv och att aldrig kunna äta middag tillsammans eller att inte ens hinna sitta i soffan ihop… Faktumet att det inte går förklara vad det är så bra med barn är ju faktor som gör det lättare för mig att se det negativa just nu.

Mannen försökte igår förklara för en snorig och gråtande fru att han tror att det kommer bli fantastiskt när vårt gemensamma barn kommer.

-Vad är det som kommer bli så himla fantastiskt? försökte jag snörvlade avkräva honom ett svar på och jag fick till svar att han faktiskt inte riktigt visste men att han trodde det i alla fall.

-Ja, det tror inte jag i alla fall och jag vill varken föda eller ha någon bebis, sa jag bestämt och rusade in på toa och snöt mig så högt och ljudligt att huset dånade.

Den stackars mannen såg mest förvirrad och förtvivlad ut när jag kom tillbaka. Någonstans förstår jag honom. Jag är i en helt egen värld just nu och i den världen finns inga gränser och regler för hur man får känna. Det bara händer och jag kan inte styra så mycket om det. Det var längesen (om ens någon gång?) jag kände mig så här borta som jag gör nu och det är ruskigt svårt att göra och säga rätt saker till mig. Att jag nog är mer rädd, orolig och ledsen än jag är arg är nog inte alltid att se.

Nu är det två dagar kvar att jobba och sen blir jag helt ledig. Det ska bli jätteskönt för jag är färdig med jobbandet för ett tag nu. Idag var jag ledig och det är gött att bara gå hemma och greja i lugn och ro. Jag behöver mycket lugn och ro nu, det är mycket som snurrar i huvudet av förklarliga skäl. Det finns liksom inte utrymme för så mycket annat än bebis i huvudet just nu.

9 thoughts on “Rädsla för att det ska bli sämre (Vecka 39, 38+2)

  1. Emschen says:

    Vad som är fantastiskt med att få ett barn kommer du förstå när du ser in i bebisens härliga ögon. Du kanske inte får den överväldigande kärleken direkt, för mig kändes det overkligt att bebisen på bröstet var min även om det var den finaste bebisen jag någonsin hade sett.
    När bebisen sedan sover och du bara sitter där och tittar på bebisen för det är så vackert. När sedan bebisen börjar bli lite större och sträcker sig efter dig så svämmar hjärtat över. Sen kommer plötsligt dagen när bebisen kan prata och säger mamma. När sedan bebisen inte är en bebis längre utan en liten människa då kommer den finaste armen läggas runt din hals och ge dig den härligaste och mest kärleksfulla kramen du någonsin har fått. Det ÄR underbart med barn.

    Det är inte alla som lider av sömnbrist. Vincent var 1 månad när han började sova hela nätter. Han gick och la sig när vi gick och la oss och sen sov han i 12 timmar i ett sträck. Alfred sov var 2-3 månader när han började sova med bara en vaken period mitt på natten. Med honom gjorde vi lite annorlunda så han gick och la sig vid 18-tiden vilket gjorde att han vaknade vid 6-tiden men då fick han en flaska (jag kunde tyvärr inte amma) och sen sov han igen någon timme.

    Det ÄR underbart med barn!

    Kram & kärlek

    • Linda says:

      Jag tror säkert att det är underbart med barn, det är bara att det är svårt att förklara det i ord för någon som inte har några barn :)

      Jag kommer förstå när jag är där :)

  2. Therese says:

    En gång i tiden ville jag inte ha barn, vad ska man med dom till ? De gråter, de sover, äter och skriker. Idag är elvin det bästa som hänt mig. Hans leende, hans alla upptåg, hans kramar, pussar, envishet.- det svämmar över av kärlek till honom. Det trodde jag aldrig att jag skulle känns för två år sen.

    Men vet du, just nu ska du bara ta hand om dig. Allt annat blir som det blir. Och det kommer att bli bra, det lovar jag dig.

  3. dani says:

    Hej. Too tired for swedish now, (talk about sömnbrist) but I must write to you and not just sit here and think of you with all the best possible thoughts. I wish I had a magic formula to take all your worries away. And mine for that matter. I don’t have that but I do know about an almost magical ‘cure’ to fear.Gratitude. One cannot feel grateful and fearful in ht esame time, so focus on the first. When we realize how much we have to be thankful for it’s a bit easier to accept that we don’t know what lays ahead. Big hugs! Make yourslef proud!

  4. Humlan says:

    Paniken är nog normal. Jag skriver nog för A föddes tidigt så jag hann inte till det stadiet.

    Däremot ska du inte lyssna på andra människors problem. De drar bara ner dig.

    vi väntade länge på A och när han väl kom, så parkerade jag allt annat. Inget fick ta utrymme. Inga mammagrupper, inga vänner, lattedejter eller annat. Vi gick upp i våt nya liv o njöt. Vi sov när A sov. Åt måltiderna tillsammans, fortsatte resa o leva.

    Jag minns inga större problem. Visst minns jag att jag sov middag tre timmar mitt på dagen. Ensamma dagar. Men jag pratade inte då om såriga bröstvårtor, bråk om bajsblöjor eller sånt.

    Mitt råd är att ta alla steg i egen takt och helt utesluta sånt du inte känner för. Eller sådant som stressar dig. Gör allt på familjens villkor och var inställd på det.

    Och idag har jag en blond treåring som helt plötsligt på city gross kan utbrista ”mamma, jag älskar dig. Du är min bästa vän”. Då vet jag att det är värt allt

    • Linda says:

      Tack, nu får jag lite tårar i ögonen av dina ord. Det var fint skrivet! Jag ska försöka att inte lyssna och göra min egen grej. Jag tror det blir lättare nu när jag går hem från jobbet och kan fokusera helt på det som komma skall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *