Girlpower

Idag så har jag spenderat större delen av dagen i stallet och det har varit underbart! Eller rättare sagt så har den mesta tiden spenderats med frusna tår i en hästtransport tillsammans med 2 andra kvinnor och en hästtransportkörande inhyrd man samt 2 stycken mer eller mindre välvilliga hästar.

Den tanken och känslan jag får med mig från dagen är styrkan och kraften som finns i hästtjejer. Jag menar att i stallmiljön så är vi tjejer ofta ensamma om arbetet med hästarna och det är inget mesjobb direkt. Det är spannar med vatten som ska bäras, hela balar med hö som ska ut i hagen och 500 kilos hästar som ska manövreras och det kräver en hel del mod, styrka och ledarskap.

De hästarna som jag var med och flyttade idag har ingen direkt erfarenhet av att åka transport. Båda hästarna har gjort det innan men ingen av dem kan kallas rutinerad och då säger sig själv att det kommer bli en utmaning att få in ett orutinerat flyktdjur i en liten,  mörk, bullrig plåtlåda. Men där kommer då den där berömda kvinnliga styrkan in. Trots att jag aldrig samarbetat med både Sofia & Andrea tidigare så bildade vi tillsammans med hästtransportmannen en välfungerande kvartett som jobbade målmedvetet mot målet att lasta båda hästarna. Arbetet leddes av Sofia som såklart kände sina hästar bäst och vi andra stöttade med glada tillrop, mycket tryggt beröm till duktiga hästar och bra idéer när vi körde fast i arbetet. Den första hästen lastade vi lugnt på transporten och trots att hon är ett sto som kan ta fram en hel del nerv så var hon lugn genom hela lastningen, resan och avlastningen. Stor klapp på axeln till oss! Nästa sto är mer av den envisa inåtvända typen så där fick vi återigen hjälpas åt för att hitta bra arbetssätt för att motivera henne att gå på släpet. Även denna häst fick vi med lugn & tålamod att gå på transporten utan någon dramatik vilket återigen är en stor eloge till oss!

Jag blir så stolt över att få vara del i såna här sammanhang där vi kvinnor är de som leder och styr såväl både hästar som männen. I många fall skulle männen tagit över men idag var det vi som höll i taktpinnen och det känns fantastiskt!

Nu har Sofia sina flickor hemma på gården och jag ser fram emot många fina vinkvällar i sommar där vi kan sitta på verandan och prata oss galna om hästar, killar och relationer! :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *