Någon gång måste man lära sig flyga

…och i morgon är det min tur. Det är inte utan att fjärilarna studsar runt i magen och att oron susar i kroppen. Flera gånger i kväll så har jag fått hindra mig själv att starta datorn för att förbereda mig ytterligare lite. ”Bara lite till..” säger hjärtat. ”Du har förberett dig tillräckligt, du kan inte förbereda dig mer på det du ska möta i morgon” säger hjärnan.

En sak är säker om morgondagen, sa mannen i bilen hem och tystnade för att tänka efter. Oavsett vad som händer i morgon du kommer komma hem många erfarenheter rikare. Det känns både bra och dåligt när han säger så, bra för att jag vet att det är den väg han själv gått men dåligt för att jag blir skrämd av det. Skrämd att jag ska säga fel, prata för fort, tappa fattningen eller helt enkelt inte leva upp till förväntningarna.

I morgon ska jag till en av våra kunder i Göteborg och utbilda i våra programvaror, helt själv. Det är säkert en baggis för många som susar världen runt och träffar kollegor & kunder flera gånger i veckan. Det är vardag för dem, men det är det inte för mig. Det är första gången jag åker till kund helt själv för att representera mitt jobb. Det suger ordentligt i magen, samtidigt som det ska bli fantastiskt kul att få prova mina vingar!

För att distrahera mig så har jag pratat i telefon med mina kära vänner, rapportera och diskuterat vår situation och försökt förklara vad PCO egentligen är utan att riktigt veta det själv. Mannen har googlat, läst och skickat bra länkar och sakta men säkert så får vi en mer och mer tydlig bild över hur det egentligen varit. Bara en sån sak som att vi alltid trott att en menstruation förgåtts av ägglossning, men icke… Världen vänds lite upp och ned och vi lär oss massor. För dig som är nyfiken så hittade vi två bra länkar här:

http://www.linne.se/pcos/

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polycystiskt-ovarialsyndrom—PCOS/?ar=True

 

Sen har jag släpat med den stackars mannen på en promenad. Ja, pudeln var ju förstås också med, men henne behöver man inte släpa med. Det räcker att dra på selen och västen för att gå ut, sen är är hon redo. Vi gick vår vanliga runda, men eftersom det blev mörkt efter halva vägen så blev pudeln skrämd av ett gäng som spelade innebandy i en gympahalla och gick därefter som ett skrämt rådjur i ljusskenet. Öronen låg slickade bakåt, hållningen var högrest och spänd och huvudet spejade vaksamt åt alla håll, men allra mest bakåt. Inga glada tillrop eller godisar hjälpte, det var inte förrän i stort sett hela vår runda var över som hon äntligen slappnade av och svansen åkte upp i sitt vanliga läge. Jobbigt :(

Nu ska jag glo lite på Två panka tjejer, okynnesklia lite pudeln och tänka lugna tankar över att det kommer gå fint i morgon. Det ska bli väldigt skönt när det är fredag kväll, kanske slinker det ned ett glas rosé för att fira att jag överlevde… 😉

7 thoughts on “Någon gång måste man lära sig flyga

  1. Dani says:

    You’llbe great! Everyone has some feelings the first time :) I’m sure you’re also well prepared which will make for a really good training. Be careful cause it’s addictive 😉 Hugs!!

  2. Dani says:

    Oh, and the ‘how to not be nervous’ trick: dont’t think about you, focus on them! They are there to learn and you can help. While you think on how to help better there’ll be no time left for feeling nervous. Can’t wait to hear your excitement afterwards 😀

  3. Therese says:

    Du ser dig redan som en överlevare m ett glas rose ikväll – det tyder på att du vet vad du gör.

    Glöm inte ga skoj med!

    Kram

  4. VirrVarr says:

    Det gick säkert hur bra som helst med presentationen! Fira med ett glas vin ikväll tycker jag, eller något annat gott. Och så lite vovkli, den bästa belöningen på en ansträngande dag! Ha en skön fredagskväll!
    Kram Marlene

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *